Jag måste bara berätta om min otroligt imponerande mellanhund; Emo.
Att han tycker om när det går “rätt till” det har jag ju vetat om länge. Han är den som finner sig i mina ideer och oftast tycker han att jag vet bäst. En vanlig kväll brukar jag lägga mig i sängen och kolla på tv vid 20.00, och hundarna brukar lägga sig för natten vid samma tid – frid och fröjd alltså. För några dagar sen så satt jag vid datorn och Emo blev “skitjobbig”. Han vankade omkring, bråkade med de andra hundarna, ville sitta i knät, juckade på mitt ben osv – “Nu har han blivit knäpp på riktigt” tänkte jag. Jag tog ut honom med tanken att han kanske behövde bajsa, men icke då. Jag improviserade ihop ett träningspass men det hjälpte inte heller. Slängde en blick på klockan och såg att den började närma sig 22.30. “Jaja” tänkte jag “jag går väl och lägger mig och hoppas att han lugnar ner sig”. Jag kryper ner i sängen och Emo stensomnar i buren; “Det här har jag väntat på i flera timmar”.
Samma sak kvällen efter, efter 20.30 blev Emo skitjobbig och den här gången ville han bita i min arm – högst irriterande. Jag ställer mig upp och Emo springer iväg till sängen. Jag sätter mig, Emo kommer tillbaka och “biter”. Jag ställer mig upp igen och nu drar han mig (försiktigt) i armen; riktning säng (fast det fattade jag inte då). När jag vände tillbaka till datorn så kom han springande och ställde sig i vägen, när inte det hjälpte satte han sig på stolen. “Ska vi gå och lägga oss?” frågade jag och Emo drar en djup suck av lättnad..
Jag har alltså insett att tv-rutinen trots allt är ganska bra, både för mig och Emopolisen; jag somnar i tid och han behöver inte bekymra sig om ordningen. Men igår hände det något ovanligt. Jag hade haft en kompis över på kaffe tidigare på kvällen och när jag gick och la mig så “fattades” Emo. Han låg i köket upptäckte jag snart. Jag ropade på honom men han flyttade sig inte ur fläcken. Efter en stund kommer han springande till sängen, “buffar” på mig och springer tillbaka till köket. “KNÄPP” tänkte jag igen. Detta upprepades några gånger och till slut följde jag med honom till köket där han lägger sig och stirrar på bänken.”Ligg här då, skithund, jag ska sova i sängen” muttrade jag och gick tillbaka till sängen. Efter några minuter hör jag att han är uppe och grejjar på köksbänken, så jag går upp för “så där gör man inte”. Jag kommer ut i köket och Emo står med framtassarna på köksbänken och tittar på mig. Han ville inte gå ner frivilligt så jag gick emot honom och upptäcker till min förvåning “jag har ju inte stängt av kaffebryggaren”. Så jag stängde av den och Emo springer och lägger sig i sängen. Rätt ska vara rätt…
Linn och Nike sa,
07 september 2010 den 18:12
Nike hälsar grattis till brorsan på 1 års dan och hoppas att han får riktigt mycket tårta av matte!